Veckorna känns som ett enda långt maraton, varje morgon är ett helvete vill bara lägga mig och gråta helt hysteriskt varje morgon när klockan ringer. Är liksom beredd att säga upp mig varje morgon bara för att få sova, men det funkar ju inte så jag tar mig upp och åker till jobbet.

Mitt knä är fortfarande helt katastrof, det ena har läkt bra och gör inte ont längre men det andra alltså shitpommes! funderar på att ringa doktorn för det går så ont kan fortfarande inte gå ordentligt.

Katten ger mig dåligt samvete, hatar när hon gör så! tittar på mig med det där lilla ansiktet så man bara vill krama ihjäl henne.
Nu ska jag titta på Billboard awards och sova så jag kan ta mig upp till ännu en pissig morgon!

PUSSSS