"But the absence of him is everywhere I look. It's like a huge hole has been punched through my chest. But In a way, I'm glad. The pain is the only reminder that he was real. That you all were."


Det är slut mellan mig och S, så det kommer nog att vara tyst ett tag i bloggen för det är jävligt tungt just nu.
Men vi är fortfarande vänner, hur man nu ska vara vän med någon man fortfarande har känslor för.
Men det ordnar sig nog.