Som jag har sagt flera dagar nu så börjar jag må sämre igen.
Det tar mycket på psyket också..
För det mesta har jag försökt hålla mig uppe, men idag var det som ett slag i magen, jag orkar inte.
Jag är trött på att aldrig få bli frisk. Jag vet att det tar tid. Men varför jag?
Så säger alla, men jag började nyss gymnasiet och jag klarar knappt av att vara i skolan. Jag orkar knappt träffa mina vänner, de som är det bästa jag har. Jag känner knappt igen mig själv ibland.
Och det är den här jävla sjukdomens fel och jag vet att jag inte kommer dö, men ibland känns det här som döden.

Det är jobbigt att sakna någon annan, men att sakna sig själv är mycket värre.